­
header

Overførsel af Golden Retriever fra andre stambogsførende organisationer,
samt ansøgning af ændring af HD-kravene.

Dansk Kennel Klub har på sit bestyrelsesmøde 9.august drøftet spørgsmålet om overførsel af Golden Retriever fra andre stambogsførende organisationer - herunder de særlige "labradorvilkår" (med aneoplysninger og avlsret)

Drøftelsen har bl.a. baggrund i en aktuel ansøgning fra xxxx om overførsel af en Golden Retriever på disse særlige "labrador-vilkår" samt i en indstilling fra Dansk Retriever Klubs raceledelse for golden Retriever vedr. ønske om at bibeholde denne lempelige ordning for overførsel af Golden retriever. Det skal bemærkes at den hund, som xxx ønsker overført er efter forældredyr, der ikke opfylder racens sundhedsmæssige avlskrav.
På den baggrund besluttede DKK, at ønsket om at bibeholde den lempelige ordning med at overføre Golden Retriever fra andre stambogsførende organisationer ikke kunne imødekommes, idet DKK's bestyrelse ikke ønsker at give mulighed for en omgåelse af sundhedskravene.
Golden Retriever, der overføres fra andre stambogsførende organisationer, vil fremover igen få en stambog uden aner og skal - for at blive avlsgodkendt - enten have en 2. præmie på en udstilling eller være godkendt på et avlsgodkendelsesarrangement .
Der gøres i denne forbindelse opmærksom på, at enhver overførselssag er at betragte som en individuel dispensation fra DKK's almindelige stambogsføringsregler. For at undgå omgåelse vil det derfor være at krav at forældrene til den overførte hund opfylder de på parringstidspunktet gældende sundhedsmæssige avlskrav.
På samme møde drøftede DKK's bestyrelse også anmodningen om at ændre på HD-kravene således, at der fremover måtte anvendes C-hunde i avl uden hensyntagen til HD-index.
Bestyrelsen besluttede i denne sag at fastholde, at for Golden Retriever kan der avles på hunde med HD-staus A og B samt C, hvis C-hundens index er på mindst 100 og hundens egen HD-status indgår.

Beslutningen skal ses med baggrund i, at det er under 2 år siden at dette avlskrav blev vedtaget og man i denne korte periode endnu ikke har haft mulighed for at se effekten og en tendens til forbedre HD-status hos Golden Retriever.

Dansk Kennel Klub
Anette Bak Frederiksen
Direktør

Golden retriever – information om en tidigare inte beskriven ärftlig sjukdom som drabbar nervsystemet.
Sammanställd av E. Johnsson, leg.vet.

Bakgrund

Under våren 2002 inkom en skrivelse till Golden retrieverklubben från en uppfödare om ett antal fall av rörelsestörningar hos närbesläktade individer av rasen Golden retriever. Själv hade hon 4 fall som inträffat i en kull. Hon vädjade till rasklubben att angripa och utreda problemet
Hundar med kliniska symptom har undersökts av veterinär med specialistkompetens i neurologi som även har delgivits kopior från journalanteckningar av redan avlivade hundar.
Gemensamma drag i dessa hundars sjukdom är debutålder, symptombild och kraftigt nedsatta ryggmärgsreflexer vid neurologisk undersökning.
Både tikar och hanhundar har drabbats. De första symptomen har märkts i en ålder av 5-7 månader. Symptomen har i början blivit gradvis värre, men sjukdomsutvecklingen kan i vissa fall bromsas upp efter ett tag. Ett par hundar har återigen blivit sämre vid ca 1½ års ålder, och har då bl. a. ej kunnat hålla sig rumsrena längre, utan börjat kissa inne, vilket lett fram till att man avlivat dem. C:a hälvten av de drabbade hundarna måste avlivas mellan 1-2 års ålder, övriga är handikappade.

Symptom

Hundarna visar ett stört rörelsemönster både i bakbenen och frambenen, tydligast i bakbenen. De går vissa steg med onormalt höga benlyft, omväxlande med tassar som släpar i marken. Klorna på bakbenen slits ner, så att de ej behöver klippas. Det ser ut som om hundarna ej känner på sig var de har sina bakben. Ibland hamnar en baktass fel, så att hunden står och vilar med ovansidan av tassen vikt ner mot golvet/marken. De rör sig okoordinerat och svajigt med bakkroppen. De har mycket svårt för att gå på hala golv, och blir då som en ”Bambi på hal is”. Svårigheterna visar sig även när de skall gå uppför en trappa eller hoppa in i en bil. I högt tempo skuttar de som en kanin, eller känguru. I ”folkmun” kallas hundarna därför ”skutthundar”. Hanhundar har klara problem med att lyfta på benet när de kissar. Det man framför allt ser av hundarnas symptom från frambenen är, att de blir veka i mellanhänderna (carpus) där de trampar igenom. Hundarna verkar ej ha ont någonstans i kroppen av sin sjukdom.
Vid veterinrundersökning har konstaterats ett onormalt rörelsemönster som beskrivets ovan. Samtliga hundar som genomgått en fullständig neurologisk undersökning har haft påtagligt och generellt nedsatta ryggmärgsreflexer. Den sk patellarreflexen (knä-sträckarreflexen) har vid test varit mycket kraftigt nedsatt eller helt bortfallen på alla.
Hundarnas symptom tillsammans med de fynd man har gjort vid neurologisk undersökning och neurofysiologisk undersökning (elektromyografi och nervledningsstudier, EMG/EneG) har visat klara tecken på att hundarna har haft en sjukdom i sina känselnerver, sensorisk neuropati Släktskap
En tydlig släktskap ses framförallt på tiksidan där misstänkta fall har kartlagts inom denna tiklinje ett decenium tillbaka. En anhopning av fall har uppträtt sedan 2002, sannolikt som resultat av en intensiv avel på en tik. Av hennes barnbarn är i dagsläget mellan 5-6 % konstaterat eller misstänkt drabbade. Då antalet kända/undersökta fall bygger på inrapportering och sjukdomen i dagsläget är okänd för majoriteten av veterinärer kan mörkertalet inte uppskattas. Ett observandum är att samma hanhund är far till två kullar och morfar till en där drabbade individer uppträtt och ytterligare en hanhund är far till två eventuellt tre kullar där konstaterade/misstänkta fall uppträtt. Omparning av tik som gett drabbade individer med annan hanhund har i två kända fall gett upphov till nya fall.
Stamtavlor av drabbade individer där ägaren/uppfödaren gett sitt tillstånd kan beställas från Goldenklubbens avelsråd (avel@goldenklubben.se).
En utredning av sjukdomen pågår på SLU där Karin Hultin Jäderlund, Leg. vet, Dipl, ECVN (Karin.Hultin-Jaderlund@kirmed.slu.se) är tacksam för att komma i kontakt med nya fall för att kunna utreda denna sjukdom.

­